Jag undrar om min kropp förbereder sig för att vara vaken hela natten med skrikande bebis? För inte tusan får jag sova inte! I går somnade jag klockan åtta på morgonen, efter en sömnlös natt, i morse somnade jag vid sju-tiden. Usch, jag orkar inte det här. Har världens kassar under ögonen. Vet inte riktigt vad jag skall göra heller, försöker äta middag tidigt, vid 18-19, aktiverar mig om dagarna för att få lättare att somna på kvällen, läser tills ögonen går igen innan jag skall till att somna men ingenting tycks funka! I natt gav jag upp och tog ett par Lergigan (lugnande som är anpassat för att gravida skall kunna äta dem) men det hjälpte inte. Var lika vaken i alla fall. Någon som har något förslag? Inte varm mjölk bara, för det kräks jag av! ;-)

På tal om förberedelser undrar jag om det inte börjar bli dags att packa väska? Är ju inte långt kvar nu, men känns inte som att det blir under 2009 i alla fall, som tur är! :-) Fast så har jag tänk, varför måste man packa den så långt innan? Varför inte bara börja packa när värkarna börjar? De är ju ändå inte täta från början. Men i och för sig är det svårt att veta om man missar när värkarna börjar, om man till exempel sover, och måste åka in när man vaknar. Men det är väl inte så vanligt.. Eller?! Jag räknar med att det kommer ta sin beskärda tid och att jag säkerligen vill ha saker att göra för att inte bli galen när allt väl sätter igång. Däremot måste nog lägenheten förberedas en gnutta till. Kanske dammtorkas, ställa i ordning på allt, dock inte bädda, det kan vi göra när vi kommer hem från BB, vill inte att sängkläderna skall bli dammiga. Handla hem mat så det finns ordentligt hemma är nog en idé, har hört att man är helt slut första månaden efter förlossning så då vill man nog inte åka och storhandla det första man gör för att kyl och frys är tomma. Frysen kommer på tal om det hem i dag! GÖTT! :-D
Vi övar lite psykoprofylax här hemma också, dock får Andy mer ont än jag (även om jag tycker det känns som det kommer bli ett par blåmärken). Det är liksom meningen att han skall klämma om mitt lår så hårt han kan för att illustrera värken, och så skall han klämma i en och en halv minut, vilket leder till att han får jätteont i fingrarna.. Hahhaaha, och jag som trodde att han skulle bli lycklig av att åsamka mig lite smärta ;-P

Nähä ni, nu skall jag nog börja fixa med förhänget till skötbordet, rätt enkel sömnad men jag vill ha det gjort.. :-) Hoppas ni alla får en trevlig nyårsafton om vi inte hörs tidigare! Så får ni ha det så jättebra så länge!

OBS! Om ni vill stå med på mms-listan, glöm inte att säga till om ni tror att ni saknas! Bara en liten påminnelse! :-)