Jag vet att uttrycket syftar till något helt annat än den meningen jag här sätter det i, men det stämmer så väl med hur jag känner det just nu!
Det käns som om jag har tappat mitt allmänvetande, min kunskap om saker och ting, min förmåga att uttrycka mig, att skriva, att formulera mig, och använda mig av ordets makt!
Förut hade jag massor med bra uppslag på böcker jag ville skriva, snygga inledningar, bra handling. Eller så kunde jag klottra ihop ett argumenterande, korrekt svarsbrev bara sådär!
Nu kan jag tänka en början på en mening som skulle kunna bli något men som sedan försvinner, ofärdig!
Allt tidigare vetande tycks borta! Och jag saknar det! Alla böcker jag skulle skriva är nu helt borta och jag tror inte ens att jag skulle kunna skriva de första raderna på en. Vill jag förmedla något i en text som jag funderat på måste jag skriva ner den när tanken poppar upp annars kommer jag bara sitta som ett fån vid datorn och inte veta hur jag skall börja en gång!

Till något annat, bra! Jag tog mig iväg till boxen själv idag (stående ovationer redan där Hurra, jag kom iväääg!!)
Men det var en ny instruktör som jag inte haft tidigare och hon gick förbi när jag slog första rundan (innan jag blev totalslut) och frågade: "Du tränar boxning annars, va?!", jag: "Nej det gör jag inte", hon: "Jasså? Det ser ut som det, du har jättefina tekniker!" Liksom, hur kul är inte det att höra?!! -stoltast-
Så nu skall jag ta tag i boxen igen, och bli bra, håller även på att sluta röka! Så får se hur det går, men jag hoppas bra så jag orkar hålla ut under träningen!

Adjö