Som ni kanske förstår var jag helt slut i går när jag kom hem!
Operationen gick väl bra, tog två timmar ungefär, med förberedelser och dylikt. Bedövningen, som var lokal punktbedövning, gjorde fruktansvärt ont, och på fem ställen skulle de tortera mig också, givetvis var jag tvungen att leka macho, så när de frågade om det gjorde ont svarade jag modigt -Neej, det är lugnt!
De var jättesnälla och en sköterska satt med hela tiden och småpratade med mig, tyvärr fick jag inte se vad de gjorde och jag har väldigt svårt för att låta folk pilla och skära och sticka saker i mig utan att veta vad de gör (kontrollfreak).
Efteråt fick jag en smörgås som jag inte orkade äta och ett glas god saft, sedan bar det av hemmåt.
Pappa var jätteorolig hela vägen att jag skulle spy i bilen, men det gick bra. Tills vi stannade utanför deras lägenhet och jag for ut ur bilen med en påse i högsta hugg! Magen vände sig tills där inte fanns något mer! Äckligt!!
Sedan åkte jag hem och SOV!

Så nu är jag ett enda stort bandage där de skar mig, skall ha det en vecka, sedan plåstrena de satte på i ytterligare en vecka och sedan skall jag tejpa med kirurgtejp i två månader. Måste köpa duschskydd på apoteket så jag kan duscha utan att förstöra något med.
Så blir det återbesök framöver och kolla läkningen..

Sådär, det var väl i stort sett hela historien om operation ett!

Kan de vara utslag av samma sak, månne?! Nervositeten föder magknipen..

Usch, inte många timmar kvar innan någon skall slize and dize i mig!

Tvättade mig med en av svamparna nu på morgonen, det kliade! Så starkt medel på. Blir en tvätt till innan vi åker sedan.
Hungrig är jag också, kanske också beror på nervositeten? Stoppa något i magen för att mildra pirret?

Usch, nej, skall försöka konsentrera mig på jobbet nu, även om det är svårt!

Föresten, glömde ju när jag skrev i går, jag kanske är helt slut efter operationen, så räkna inte med att jag orkar skriva något i kväll. Gör jag det, se det som en bonus, eller som att jag överlevde! ;-P

I morgon, innan operationen, har jag vissa order att följa:
jag skall under dagen tvätta mig två gånger med Descutan, som de säljer på apoteket för hutlösa 151 pix! Detta är en desinfekterande svamp i en förpackning om 4, alltså till två omgångar!! Otroligt. Men man fick ju med fyra förpackningar schampoo också, dock behövs två förpackningar per tvätt.. Sedan får jag opereras och jag antar att priset på tvättsvampen är värt det i slutändan i alla fall, så jag ska väl egentligen inte klaga, är ju en ytte pytte liten del av slutsumman (som inte jag står för, hähä).


Nu får det räcka med uppdateringar för i dag, måste smörja fötter och sedan sova. Blir en händelserik dag i morgon förstår ni!
Fortsätter med allt i morgon igen, håll ut! ;-D Mohahaha

Woohoo, äntligen är det dags! De ringde från Addoc Hospital för ett tag sedan och gav tider och instruktioner inför operationen, så onsdagen den 3:e juni klockan 14.30 skall jag opereras!! Vilket alltså innebär nu på onsdag, mindre än en vecka kvar! Kan knappt bärga mig, och hur tusan ska jag, som redan sover så dåligt, kunna lugna ner mig och sova nu?
De sa att jag skall tvätta mig med Descutan som finns på apoteket, två gånger under dagen innan operationen, så det får jag väl se till att göra. Dock glömde jag att fråga hur lång tid det skulle ta, men gissar på någon timme eller så. Jag menar, det ska ju bara skäras lite ;-P Hähä..
Jo då, så nervös är jag, men skoj ska det bli att se hur resultatet blir sedan, efteråt. Och så går det ju att förbättra ännu mer sedan med laser.
Mamma och pappa följer med som stöd och skjuts, vilket känns skönt, vågar inte åka dit själv. Jag menar, de kanske äter mig till middag eller något?!
Jaja, jag är väl en smula nojig, ok?
Vet inte än om jag skall vänta med att visa resultatet tills allt är klart, blir ju bara en fjärdedel på onsdag, eller om jag skall visa steg-vis, så ni får se redan efter onsdagen (när det läkt givetvis, så tar väl någon extramånad) eller om ni får se om ett år eller vad det nu kan ta att göra allt. Kanske är klar redan i höst, vem vet?
Nåväl, wish me luck! :-D

Har varit lite stilla ett tag nu men nu börjar det röra på sig.
Har fått en tid den 3/6, vilket är jättesnart!! Och då skall vi väl ta en fjärdedel, vad jag har förstått det som.
Vad jag pratar om är ju plastikoperationen.. Är lite nervös nu, när det närmar sig så snabbt!!
Tid och instruktioner om förberedelser skall vi få imorgon, antog han (kirurgen), åtminstone under veckan.
Spännande..
Wish me luck! :-D

Klockan 9.30-10.30 hölls den inbokade konsultationen med plastikkirurgen. Det var faktiskt jobbigare än jag hade trott, och då hade jag ändå ganska öppet sinne för hur jobbigt det kunde bli. Fanns inte många alternativ, eller 6 olika alternativ, mer eller mindre bra. Två av alternativen gick dessutom ut på att acceptera läget och inte göra någonting alls!! Något som, för mig, är helt otänkbart!
En av behandlingarna skulle innebära ett arbete på sammanlagt 1.5 år, för ett resultat som kanske inte var så jätteatraktivt! Så vi funderar på vilket vi skall välja och hur vi skall gå till väga.. Det gäller att väga alla fördelarna mot nackdelarna och verkligen fundera igenom alla förslag ordentligt!
Första operationen kan bli redan i juni om vi vill, och det vill vi! Men som sagt, bättre att vänta längre och vara helt säker, än ta förhastade beslut som blir skit i slutändan och ärligt talat vet jag inte riktigt! Får nog försöka hitta bilder på de olika resultaten samt gå igenom riskerna med de olika operationerna under helgen för att lättare få en bild och en uppfattning av vilken operation som verkar bäst för mig!
Får väl även bolla lite med mamma och pappa för att se vad de tycker.
Nåväl, bollen är satt i rullning och nu börjar det hända grejer. Skall skriva brev till landstinget och prata med försäkringsbolaget och se vilka alternativ det finns på den fronten, om det nu finns några, för att lätta upp det ekonomiska lite!
Steg 1 är i alla fall avklarat, kanske den mest jobbiga biten, eftersom man innan det är helt okunnig och dessutom inte har en aning om saker runt omkring eller tidsperspektiv och bemötande!

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, gick det ju inte så bra hos plastikkirurgen och vi skulle få besked om ny tid igår. Vid 17-hugget, när jag satt på toaletten, började först mobilen ringa ett otal gånger sedan hemtelefonen (har inget stopp, så går att ringa hur många signaler som helst) som ringde kanske 20 signaler, sedan mobilen några gånger och så hemtelefonen igen, då han jag fram och svarade. Givetvis visste jag redan att det var min kära mor, eftersom ingen annan ringer så hysteriskt, därför kunde jag med gott samvete muttra och morra enligt vanligt prata med mamma-manér! :-D Hähä.. Nej då, men jag kan väl inte påstå att jag var glad när jag inte fick gå på toaletten ifred!
Nåväl, hon hade goda nyheter: vi har fått ny tid redan den här veckan! Så imorgon klockan 10.00 (mer normal tid än sist) är det tänkt att vi skall på konsultation.
Nu får jag bara hålla tummarna att han ser til att vara där också, så det inte blir som sist!

Kvällen gick inte alls bra igår. Först hade vi problem att hitta kliniken då den är inhyst i samma byggnad som ett hotell, dock utan någon skyltning utanför hotellet.
Efter att ha gått gatan fram och tillbaka otaliga gånger beslöt vi att gå in på hotellet och höra i receptionen om de visste var vi skulle. Väl innanför hotellets väggar har de en stor affisch som talar om att här hittar man Addoc Hospital, vilket är dit vi ska. En liten skylt talar om att detta finns på plan 3, så vi tar första bästa hiss och åker upp. Vi kommer till en liten hall där alla dörrar är låsta. Då försöker min kära far ringa det nummer som står angivet på Eniro, utan att lyckas; numret finns inte! Det börjar lukta en aning bluff, men vi är ett envist släkte och ger därför inte upp i första taget. Därför åker vi istället ner igen och frågar i receptionen. Det visar sig att vi tagit fel hiss!!
När vi kommer upp finns ett mörkt väntrum och n obemannad reception, vilket inte känns sådär jättebra. Mamma åker ner igen när vi väntat i 15 minuter för att höra med hotellreceptionisten om hon vet om alla gått hem från dagen, eller om det borde varit låst i så fall. Det borde varit låst i så fall, är receptionistens svar.
Pappa försöker ringa igen, numret finns fortfarande inte.
Klockan 21.20 tänker mamma, att hur ologiskt det än är, kanske det går bättre om hon ringer från sin telefon. Och hör och häpna: hon får kopplingston, signaler går fram och slutligen svarar en kvinna som bekräftar att mamma ringt rätt. Hon talar även om att personen vi har ett möte inbokat med in är där!
Summan av kardemumman: Vi får åka hem igen, vi skulle höra från dem idag, och få svar på vad som gått fel! Ingen konsultation igår. Mer nervöst väntande.

Är det någon som haft med Addoc Plastikkirurgi att göra tidigare? Någon som vet hur det är där? Om det är något att lita på? Känns ju onekligen skumt det här och inte särskilt professionellt heller!

Åker vi till Linköping! Börjar bli skapligt nervös nu!!
Först skall vi till IKEA, mina föräldrar skall kolla på lite grejer, seda skall vi käka där. Sedan blir det ett besök hos Andy, som ville visa mina föräldrar hur han bor. Och efter det, klockan 21.05 (jag vet, konstig tid!) är det konsultation hos kirurgen! Usch vad nervös jag börjar bli, har snurror i magen, som gör den lite yr. Har i alla fall tänkt på klädseln, så att det skall bli smidigt att visa det som skall ordnas. -Smart-
Hur som helst, den knappa tiden gör det omöjligt att hinna slänga in något mer innan jag åker, får se hur pigg jag är när jag kommer hem, annars återkommer jag imorgon igen! Wish me luck!

Om mindre än en vecka är det dags för första kontakten med plastikkirurgen. På måndag klockan 21.05 skall vi dit på konsultation. Med vi menar jag mina föräldrar och jag. De följer med som stöd, skjuts och plånbok! Haha, nej då, de vill höra vad han har att säga!
Måste säga att det verkar mycket lovande det hela. Kanske inte tar så lång tid att få hela alltihop överstökat! Förra veckan lämnade jag lappen till mamma med den klinik jag valt som lät bäst, hon hörde av sig till kliniken i fråga och redan samma dag fick hon svar med tillgängliga tider för första besöket; konsultationen där man ser vad som går att göra, om kirurgi är nödvändigt eller om det finns alternativa behandlingar och, antar jag, någon form av kostnadsberäkning. Besöket tar en halvtimme.
Mamma svarade med den tid som passade oss morgonen efter, på det första mejlet lät det som om det kunde ta lång tid att få svar om tiden fortfarande fanns tillgänglig eller inte, men vi fick svar redan vid lunch samma dag! Och det blev redan nu på måndag, mindre än två veckor efter första kontakten!
Usch, jag är så nervös! Mest rädd är jag att de säger att det inte finns något att göra, eller att de bara kan göra något som ändå kommer se fult ut efteråt!
Eller att det skall vara en fördomsfull, otrevlig och kall människa jag skall bli konsulterad av! Fy fabian!

Fast egentligen känns det så skönt att allt verkligen börjat komma igång, har i ett par år nu pratat om detta med mina föräldrar och andra, och nu äntligen är det dags! Hoppas bara inte det tar flera år med själva ingreppet, vore ingen höjdare precis! Hähä..