Förrgår kväll, kunde inte sova. Saknade Li. Bestämde mig för att hämta henne så vi kunde gosa lite.
Letade och ropade i minst en halv timme (hon brukar komma när jag ropar på henne), men hon stod inte att finnas någonstans. Jag blev mäkta orolig och såg för mitt inre öga hur hon, som genom ett under, klämt sig igenom den smala springan i det öppna fönstret, kanske smitit ut obemärkt när jag öppnat dörren, eller något annat irrationellt. Letade i lägenhetens alla vrår, i skåp, garderober, under saker, ja överallt!
Men så, när jag var så nära tårar man kan komma utan att fälla dem, råkade jag böka med Andys täcke, varpå jag hör ett surt jamande. Tittar inuti påslakanet, och vem låg inte där?! Jo; Li! Fyyy, nedra katt! Gömmer sig sådär!