Regisserad av: Pascal Laugier

Genre: Skräck


Handling: Lucie (Myléne Jampanoï) blir utsatt för grov tortyr, inlåst i en lagerlokal sitter hon fastkedjad vid en stol med hål, så att hon skall kunna sitta där hon sitter för att kunna urinera. En dag går något fel och hon lyckas fly.
På kliniken hon kommer till finns det endast en flicka som får komma nära henne, Anna (Morjana Alaoui). Lucie letar oupphörligt efter de som utsatte henne för denna tortyr, vilka polismyndigheterna inte kunnat finna, och 15 år senare finner hon dem. Lucie, som ser en död flicka som skär henne och beordrar henne saker, dödar en hel familj, på uppmaning av den döde, eftersom föräldrarna i familjen är de som legat bakom tortyren. Sedan tar hon livet av sig själv.
Anna, som kom till platsen för morden för att hjälpa Lucie, förmår sig inte att lämna sin döda vän och snart har en grupp illasinnade "vetenskapsmän" anlänt. Dessa arbetade tillsammans med de mördade föräldrarna och fortsätter nu med Anna. Allt för att, genom absolut lidande, hitta en äkta martyr.


Omdöme: Jag har aldrig sett en film tidigare med så välgjorda effekter. Inte heller någon film tidigare där lidandet varit så centralt och inzoomat. Den här franska filmen tar skräckhistorierna till en ny dimension vad gäller både handling och effekter. Filmen riktar stark kritik till vetenskapsmän som tycks göra allt för att finna svaren.
Ärligt talat så mår jag fortfarande både illa och dåligt efter att ha sett filmen, men ville skriva om den direkt, när fortfarande hela känslan sitter kvar. Detta är de hemskaste och starkaste film jag någonsin sett!
Laugier har tagit fram det  värsta ur människan och skapat en film utan dess like!
Jag känner att jag måste ge filmen 10 av 10, men jag rekommenderar ingen att se den! Så fruktansvärt otäck och "osmaklig". Känslig eller inte, den här filmen lämnar ingen oberörd, man behöver verkligen inte vara kräkmagad för att må dåligt av den här filmen!