Ibland är det tungt

I går var jag på sjukhuset, dels för att få lite medicin och för att hämta lite näringstillskott, eftersom jag är så dålig på att äta som man bör. Hjälper tydligen inte att ha börjat med frukost, tydligen skall man sätta i sig mer mat varje dag vid samma tid. Något som jag än så länge inte anammat. Den information om denna hämtning jag fick var; ett prov på några olika sorter. Då kan man ju tänka sig ett par tre förpackningar. Så jag kommer, efter mycket om och men, ner till Centralköket och ber att få hämta mina provförpackningar. Hon som lämnar ut dem frågar om jag har bil, varpå jag svarar -Nej, det har jag inte, jag åker buss och sedan går.
Hon tappade hakan och var, för ett ögonblick, mållös. När hon hämtat sig frågade hon hur jag hade tänkt att få med mig allt. Det var nämligen 2 och en halv kartonger med näringsdryck, alltså femton förpackningar ca. ett kilo styck!! Behöver jag säga att jag med nöd och näppe tog mig hem? För er som känner till Norrköping ganska väl kan jag säga att jag gick från OK (eller om det är Statoil) i Ektorp, till Kungsgård! Ingen liten bit. Tar väl en kvart att gå utan mycket att bära, med femton kilo att släpa på känns det som ett par mil!



Om jag skall hämta sådana någon mer gång skall jag se till att få skjuts!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0