I måndags var jag ju hos barnmorskan. Besöket gick bra men var lite kort. Trodde jag skulle komma för sent så skyndade mig mer än jag orkade på cykeln och kom fram pecis när jag skulle vara där. Hade inte behövt synda mig då hon var tjugo minuter sen! -mummelmutter arrgghhh- Vi lyssnade på hjärtat men han knappt fatta vad det var innan hon tog bort den där grejen man lyssnar med. Så mätte hon magen och den var exakt på linjen enligt den där kurvan man går efter ;-P Dock hade jag alldeles för lågt järnvärde, så hon sa att jag var tvungen att börja med järntabletter; Niferex. Humf.. Dessutom kunde många av mina ryggproblem bero på järnbristen, men hon bokade ändå in en tid till sjukgymnasten på tisdag nästa vecka, så att jag får veta vad det är för något och vad jag kan göra mot det..

Tråkigt nog kunde inte Andy följa med, men jag tror inte det var något speciellt han missade, mer än hjärtljuden och de fick jag ju knappt lyssna på, så han gick inte miste om något, mig veterligen i alla fall. I dag blir det dags för ultraljud igen, vet inte varför men jag tackar inte nej till att se bebisen en gång till. Andy hade missuppfattat tiden och trodde det var nästa vecka, så han har inte tagit ledigt, dock slutar han ändå tidigare i dag, så kanske hinner han ändå följa med. Vi får hoppas på det. Annars har jag lovat att köpa en bild så han i alla fall får njuta av att se vår bebis! :-)

Föresten kan jag tala om att vår lilla skitunge sparkas en himla massa, nu börjar det till och med göra lite ont (ganska mycket ont) när den sparkas på kissblåsan (vilket tycks vara favoritstället att sparka på), förut var det bara lite obehagligt när den satte igång att terrorisera blåsan, men nu gör det ta mig tusan ont! Men eftersom det börjar kännas så mycket för mig, borde det inte vara långt kvar tills man kan känna ordentligt utanpå också! Eller?