I går var första gången på flera år som jag var en av dessa tidiga människor som skyndar till jobbet. Var en lite lustig känsla. Nu är det ju inte så att jag inte jobbat på flera år, utan bara att jag börjat klockan 9, och därmed varit ganska ensam på gatorna. I går började jag 07.30 och då var det ett litet myller, ett myller som jag tidigare bara tittat på från mitt fönster.
Kände mig naken hela dagen utan en Knut på armen och det var faktiskt riktigt skönt att komma hem och få gosa lite. Dock dröjde det någon timme innan jag fick gosa, för han låg och sov och jag hade inte hjärta att väcka honom. De hade klarat sig bra utan mig, Andy och Knut. Så nu behövs jag väl inte längre.. Haha, skoja bara. Men det är roligt att höra att de haft det trevligt. Kommer ju ändå bli såhär en gång i veckan framöver, så bra att veta att det funkar.
Gick bra för mig också, jobbade ihärdigt hela dagen och var fullt sysselsatt. Men jag måste erkänna att eftermiddagen är riktigt seg att arbeta på, även om den är mycket kortare än förmiddagen. Skönt i alla fall att ha något att göra, en dag i veckan i alla fall, känna sig lite behövd och nyttig. Nog för man får känna sig behövd av Knut också, men han är ofta så lugn och okrävande under dagarna, så man gör ingenting, det enda han begär är att när han är gossugen så skall man gosa, vilket innebär att man inte kan göra något annat, som att städa eller så. Fast det skulle jag nog kunna om jag inte vore så svag för hans starka vilja, men är väl något som blir lättare senare. När man gått in sig lite mer i mammarollen. Inte är så upp över öronen kär och daltig som i början, när man blir van vid situationen helt enkelt.

Knut sitter och ser fräsig ut på pappas mage, syns inte på bilden men han var riktigt sur och ville inte nöja sig med något av allt vi tog oss för. Om ni undrar så är det far hans som valt dagens kläder.