I tre och en halv veckor har jag varit utan telefon, men nu äntligen är den i funktion igen, med samma nummer som tidigare. Så alla ni som inte kunnat nå mig den senaste tiden; nu är det fritt fram!
Måste säga att detta med att inte ha haft tillgång till telefon har varit ytterst påfrestande och ett enormt stressmoment. Att förlita sig på att någon granne skall vara hemma om något skulle hända med Knut funkar liksom inte.
Någon sa att det var mitt ansvar att se till att det gick att ringa om något skulle hända, men hur skulle jag gjort då? Det är ju inte jag som lovat och inte levererat, det är ju inte jag som strulat hela tiden. Det jag har gjort är att ringa och tjata, tjata, tjata för att försöka lösa den här situationen, mer än jag gjort kan jag inte komma på att jag skulle kunna ha gjort.
Skulle jag gått och köpt mig ett nytt abonemang eller kontantkort? För vilka pengar? Jag menar, det kostar ändå endel och jag har verkligen inte råd med att binda upp mig på två abonemang. Ett kontantkort är inte heller det jättebilligt, och dessutom måste det laddas, och så måste det vara ett som fungerar i någon av mina operatörslåsta mobiler.
Så nej, jag kan inte se att jag skulle kunna ha gjort på något annat sätt. Men som sagt, nu är jag i kontaktbart skick! ;-)

Den nya mobilen, inte den jag skulle få, men funkar helt klart. Väger ingenting och är mycket liten, så den tar ingen direkt plats. Kanske inte den snyggaste, men för att slippa vänta ännu längre på att komma igång med mobilen vågade jag inte skicka tillbaka den och kräva den ursprungliga mobilen, så jag håller mig nöjd. Den funkar att ringa och skicka sms på, vilket är de funktioner jag kräver att min mobil har, mer behöver jag inte.