Sedan jag lärde mig skriva har jag velat skriva en bok. Fick till och med skäll på lågstadiet för att jag skrev för mycket historier och inte arbetade mer med annat, så som mate matik. Möjligen att det är en bakomliggande orsak till att jag inte riktigt vågar påbörja mitt skrivande mer ordentligt. Att jag är en smula rädd för att skriva, för tro mig, de där hårda fingrarna som stack mig i ryggen när jag inte gjorde som läraren sade, gjorde mycket ont och känslan av förnedring har aldrig riktigt lämnat mig.
Men så hittade jag till Pierres blogg, en bekant/vän jag hade under mina tidiga tonår. Och där läste jag att han minsann höll på med en bok, och återigen tändes lampan i mitt hjärta; jag vill börja skriva min bok! Kan han, kan jag! Typ..
Så nu har jag pratat med Andy lite och han tyckte att min idé om en strökurs i författarskap, eller skrivkurs eller liknande var bra. Han sa att blir det ingen bok är i alla fall inga pengar kastade i sjön, men då har jag i alla fall försökt. Så nu skall jag kolla upp det. Kanske kan en annan lärare sudda ut min första lärares ord. Mamma står också bakom mig i mitt skrivande, hon har uttryckt en önskan om att jag skall skriva en deckare nu när jag ändå är mammaledig och har all tid i världen, dock tror jag inte att en deckare är riktigt min grej. Men en bok ska det bli!
Vad tror ni, mina kära läsare, kan det bli en författare av mig? Tror ni jag har någon möjlighet, eller överhuvudtaget kapaciteten? Med en kurs i författarskap eller skrivande kan man ju kanske lära sig att formulera sig och bygga en historia också. Kan det fungera tror ni?