Näsblod

I morse var första gånge sedan jag var mycket yngre som jag hade näsblod, så att det rann (lite granna sådär har man väl haft men inga mängder). Gnällde lite för Robert och han sa att hans tjej haft det när hon var gravid med deras son och att det hade varit på grund av högt blodtryck! Så frågade han om jag haft ont i huvudet, vilket jag plågats av hela helgen.. Så nu börjar jag bli lite orolig.. Men får se, kan ju ha varit en engångshändelse.. Behöver ju inte ta ut paniken i förskott.. ;-P Hähä..
Spydde sedan också, efter näsblodet, och det var alldeles blodfyllt.. Mamma gissade på någon förkylning, vilket ju vore bra mycket bättre än problem med blodtrycket.. Har ju hostat och nyst i flera månader nu så det kanske är på väg att bryta ut ordentligt.. Får väl hålla tummarna för det.. Ska ändå till barnmorskan i nästa vecka så får väl kolla blodtrycket då, se så att det inte är något fel på mig.. Hähä...

Inuti min mage #2

Har ju utlovat bilder från ultraljudet i går. Tyvärr fick jag inte till det med blixten och jag och ISOn är inte riktigt överens längre. Därför får ni nöja er med sämre bilder med en ljusplupp på, dock döljer de inte bebisen, vilket jag tycker är huvudsaken. Bilderna är inte lika fina och tydliga som de första men jag tycker nog att man kan se vad som är bebis och inte.


Magen halvvägs

Känns dags för en ny magbild. Nu när jag är halvvägs tänkte jag att jag skulle visa hur tjockis-magen ser ut.. Jag vet att den är exceptionellt stor men jag kan faktiskt inte rå för det.. Äter nyttigt, tre gånger om dagen. Faktesist!



Halfway through

I går var ju som sagt Andy och jag på ultraljud. Efter att barnmorskan mätt huvudet konstaterade hon att storleken på huvudet var detsamma som för foster i vecka 20+2, vilket hon tyckte att man nog kunde säga att jag nog i alla fall var i vecka 20. Dock ville hon inte ändra beräknat förlossningsdatum då hon sa att de alltid gick efter NUPPens resultat, dessutom kunde storleken variera endel. Men hon skulle notera det om jag började gå långt över tiden så inte läkarna drog ut på att sätta igång förlossningen för att det inte gått tillräcklig tid för det.. Hur som helst, då var jag alltså halvvägs, lite surt att min nedräkning till den stora dagen blev avbruten, men roligt ändå.. :-)

Får i alla fall inte planera något inför nyår, när det så blir dags. Kan vara bra att vara beredd på att vad som helst kan hända! Haha..

Fick inte se så mycket av bebisen, då det mest bara var mätningar, men både Andy och jag var överens om att det faktiskt såg ut som en pojke när hon kollade underifrån för att mäta lårbenet. Men ingen av oss är ju experter eller utbildade att läsa av på ultraljudsskärmen, så det kan ha varit vad som helst. Vi skall inte ta ut något i förskott och bara fokusera på att det blir en pojke utan vara öppna och förberedda med namn och allt för vilket det än blir. Så länge barnet är levande och friskt är vi glada!

Blir ju även ett till ultraljud i början av september, vilket blir det fjärde i ordningen. Känner mig som ett nesla specialfall! Haha.. Men skoj att få ytterligare en chans att se knodden innan den dyker ut. Tiden går faktiskt väldigt fort och det känns inte alls speciellt långt kvar faktiskt. Är så mycket som händer med flytt och jobb och allt, så det här skall nog gå bra!

Är på jobbet så bilderna kommer i kväll!

Spontanbesök

I går hade jag fruktansvärt tråkigt! Så tråkigt som bara en Fiia kan ha.. Så, jag bläddrade igenom telefonboken och insåg att Sofia och jag inte träffats på evigheter, så blev en sväng dit, någon timme. Snacka lite bajs och barn och sådant där.. Riktigt trevligt! Synd bara att det blev så kort stund.
Kevin var jättesöt och ålade omkring i hela lägenheten.. Hehe.. :-) Åååh, vad jag längtar till min egen kommer (jaja, Andys och min, vår!).

I eftermiddag blir det ultraljud, är ju i vecka 18+6 nu, så i morgon är det 19+0, vilket innebär exakt en vecka kvar till halvvägs!!! :-D
Är lite smånervig bara, för en tjej jag pratar med på MSN var på UL i måndags och hon fick sitt beräknade datum tillbakaflyttat till en vecka senare (vi hade samma beräknade datum; 6:e januari), så nu är jag rädd att jag också får mitt uppskjutet sådär långt! Då blir et ju äääännu längre att vänta! Och det går ju inte för sig..

Nåväl, återkommer senare med info om hur det gick på ultraljudet i alla fall ;-P

14 dagar kvar

Tänk det ni! Om bara två veckor är vi halvvägs igenom! Shit så fort tiden går! Och eftersom halva tiden redan gått så lär ju sista biten gå lika fort också! Tyvärr kommer nog sista månaden bli något seg då jag slutar jobba i början av december och måste ta ut mammaledighet redan då.. :-( Men jag förstår ju mina chefer också, man vet aldrig vad som händer där mot slutet och de kan inte driva ett företag där de inte vet om deras ekonomiansvariga (+kundtjänst) inte kommer på en hel vecka p.g.a något med graviditeten. Sen tror jag att det kan vara rätt nyttigt att ta det lugnt sista månaden med, då man är höggravid och allt.
Dessutom är det ju jul och allt omkring där i december, vilket ändå skapar tillräckligt med stress för någon som inte får stressa (som man ju inte ska under graviditeten), så är väl lika bra.
Men segt kommer det gå när man inte är lika sysselsatt. Får väl fixa och dona och trolla bort tiden så gott det går! Är ju ändå ett tag kvar så jag behöver ju inte noja över det redan! Hähä...

Men som sagt, det är bara två veckor tills jag är halvvägs!!! Underbart!

Cravings

Okej, jag har faktiskt inga speciella gravid-cravings men till och från får jag små begär som jag bara måste stilla! Och just nu är jag larvigt och obotligt sugen på Ballerinakakor! Villha, vill ha, vill ha!
Så Andy och jag skall gå förbi Netto sedan när vi lämnar tillbaka filmen vi hyrde i går. :-D Hähä.. De har Ballerinakakor för nio kronor/pkt! Mycket rimligt och överkomligt pris om jag får säga så själv!

Har tvättdag i dag, så kommer nog uppdatera lite mer sedan när jag väntar på tvätten, nu skall jag umgås med Andy innan han åker hem igen! 

Magen i fjärde månaden

Moa har tjatat som bara den på en bild på magen, därför, för att stilla hennes, och kanske någon annans, nyfikenhet tänkte jag att jag skulle publicera en bild på magen.. Dock är bilden från 3/7, och nu är det ju ett tag sedan, så pass länge sedan så att jag hunnit traska in i femte graviditetsmånaden! :-D Wiiihooo.. För varje dag som går, kommer jag en dag närmare mitten av graviditeten! ;-P

Kanske försöker mig på att ta en ny bild i helgen eller så, nu har jag alldeles för mycket magknip för att orka (gaser, tror jag), så ni får helt sonika nöja er med en gammal ;-P



Just nu sitter jag och lyssnar på Mozart så vi får en smart kotte :-D
Gjorde ett (eller två) test för att se vilket kön det skulle bli, båda var med kinesiska kalendrar och båda visade olika resultat! Hujedanemägen, det var ju inte vad jag ville.. Hähä..

Fjärilsfingrar

I går när Carolina och jag låg ute i sjön och solade kände jag hur små fjärillar killade mig på insidan av magen, strax under där revbenen delar sig. Jag tänkte direkt: det är bebisen jag känner!! Och fick det senare bekräftat av farmor att det sannolikt var så. Så himla underbart! :-D Jag vet att det är rätt tidigt att känna den än, men eftersom det var ett sådant fladder, och farmor, som trots allt fött tre knoddar, också trodde att det var så, var det antagligen det.
Sedan, senare, kommer det ju kännas bra mycket mer, ju stabilare och större barnet blir. Men så häftigt att få känna att något lever där inne och frodas! Det var ren lycka! Ringde Andy och talade om vad som hänt och han tyckte också att det var jätteroligt ;-P Hihi...



I dag åker jag hem! Adjö lantluft, hej avgaser... :-S


Vidrigt värre

Usch, var nere på ärende en sväng, typ slänga lite skräp och så pratade jag med Andy samtidigt. På vägen uppför trapporna tillbaka till kontoret började jag hulka, inget ovanligt i det. Men så, givetvis, bara för att jag var smart och tog med en smörgås till jobbet och drack en kopp te till så kom en massa upp. Och inte kan man ju spy rakt ut i trappen heller, hur trevligt är det att torka upp och gojsa med, liksom!? Nej, just det. Så jag fick hålla kvar det i munnen och springa uppför trapporna och in på toaletten för att bli av med det, samtidigt som Andy var kvar i luren. Men jag började ge ifrån mig en massa konstiga läten så han fatta vad som var i görningen och lade vänligt på efter det sedvanliga "puss o kram". Usch och fy vad ÄCKLIGT!! Det är tredje gången den här veckan (om man räknar söndagen till denna vecka) som jag kräks. Innan har jag inte alls spytt mycket och illamåendet gick över efter någon månad. Men nu tycks det alltså vara tillbaka, värre än någonsin tidigare. USCH! Det där hoppas jag inte på mer. Tur att jag tänk vara förutseende och ta med en spypåse på den långa bilturen i alla fall. ;-D

Någon som har något bra tips mot graviditetsillamående? Jag har redan åksjuketabletter och akupunkturarmband, men jag mår inte riktigt illa mer som att det kommer plötsligt.

Vikarie

Blir att bli helt mammaledig från xCash till vintern. De skall börja leta vikarie så att de inte behöver oroa sig för att jag skall dra mig ur och de stå där och inte ha någon som sköter kundtjänst, bokföring, fakturering och allt som hör till det. Läskigt..
Tänk om denne vikarie är bättre än jag och de vill att den skall behålla jobbet.. Fast jag vet ju i och för sig inte vad som händer efter mammaledigheten, eller "ledigheten".. Förstår inte riktigt hur de kan kalla det ledighet, att ta hand om ett barn är väl ett jobb om något. Inte för att jag har någon erfarenhet annat än från barnpassning och dagispraktik, men jag har allt en hel del vänner och släkt som kan intyga att det inte är någon barnlek (haha, dåligt skämt, jag vet!).
Överallt ifrån får man höra att det inte går att föreställa sig och så vidare, så även om jag nu i mitt stilla inre sinne inte tror att det blir sååå jobbigt, och dessutom ganska kul, vet jag att jag nog kommer få andra åsikter när väl erfarenheten sätter sina spår.. Dessutom vet man ju inte om barnet åker på typ kolik eller någon annan läskig bebissjukdom!! DÅ kommer det nog inte gå så bra att jobba ALLS! För det har jag minsann hört många skräckhistorier om.

Fast ÅÅÅHHH så roligt det kommer bli att få barn, jag längtar så jag dööör. Kan inte låta bli att räkna dagar och veckor, så snart jag går in i ny vecka vill jag fira med pompa och ståt. Slitigt men roligt, det är nog så det kommer bli.. Men som sagt, vad vet jag!? :-D Hähä..
Jag vet i alla fall att jag älskar barn, och andras barn har jag kommit ytterst bra överens med, i alla åldrar, så förhoppningsvis håller min förmåga i sig till mina egna små liv. Det är jag lite nervös för, tänk om jag blir en dålig mamma?! Att Andy kommer bli en toppen pappa har jag inte det minsta tvivel om, men jag litar ju inte riktigt på mig själv, tänk om jag tröttnar? Och hur FAN kan man tröttna på sina egna BARN? Det vet jag inte, och jag förstår inte varför jag är rädd att jag själv skall göra det, men rädslan finns där ändå.. Jag är så rädd att göra FEL! Nåväl, ingen vet förrän det är dags...

Hungern sliter i mig!

Usch, klockan är bara strax efter 10 och jag är vrålhungrig! Får kanske börja ta med mig en smörgås till jobbet eftersom jag inte klarar av att äta någon långvarigt mättande frukost (en liten klick yoghurt med müsli) hemma så får jag väl se till att äta ordentligt när magen vaknat till liv och kan stoppa i sig en smula eller två. Som det är nu brukar jag inte stå mig till längre än 11, om jag har tur, sedan blir jag panikhungrig. Lunchen är först klockan 13 så jag måste alltså äta så jag står mig till dess. Nog för man inte behöver vara proppmätt men det är jobbigt när man mår illa för att man är hungrig!

Pyttsan, jag är ju inte VAN att vara hungrig, det här är faktiskt jättejobbigt!! Jag brukar kunna vara hungrig kanske en gång varannan vecka, och då för att jag ätit en kalasmåltid dagen innan, men nu får jag minsann känna på hur det känns att vara hungrig, att ha en fungerande hungermekanism som inte lärt sig att bortse från tom mage.. Hurm, kanske bra i och för sig.. ;-P

Nähä, får väl se, en kopp te kanske gör susen, fyller ju upp i alla fall en smula.. Hähä..

En och en halv månad kvar

Snart flyttar jag!! Woohooo!! Längtar verkligen till nya lägenheten, den är fin, stor och kommer med största sannolikhet inte att bli lika rörig som den jag har nu, då jag inte har plats för mina prylar riktigt.. Sedan kommer den kanske inte att bli vidare estetiskt tilltalande till en början, men det är sådant man får bygga på med tiden!

Är så exalterad inför flytten, skönt med att det blir innan man blir jättegravid, alltså, megastor mage och allt det där! :-D

Usch, jag skall försöka ta tag i mig själv men jag är så TRÖTT hela tiden. Orkar inte göra något annat än jobba och sova.. Kul liv.. Nej, just det och det är bara jag som kan ändra mig!! Därför skall jag göra det. Försöka i alla fall. Blir väl kanske bättre nu med en veckas välbehövd ledighet ;-P

Pest eller kolera!?

Jag fick låna två par byxor av mor min i strl 38, ena paret är stretchbyxor, vilka jag använt flitigt under graviditeten, eftersom jag inte kan ha mina egna byxor längre. Nu sitter de byxorna åt i midjan, vilket gör att jag mår mycket illa. Därför har jag börjat använda det andra paret, samma storlek men inte stretch, och därför enorma i midjan. Detta gör att jag hela tiden tappar byxorna när jag går. Använd skärp, då! Kan man ju tycka. Men som sagt, jag klarar inte av något som sitter åt i midjan, och då heller inte något skärp som håller byxorna uppe! Vad göra?
Må illa eller gå runt och tappa byxorna? Jag väljer alternativ två, även om det känns lite som pest eller kolera. Kan ju faktiskt hålla byxorna uppe med händerna när det kniper. ;-P

Har två par mammabyxor, ett par trekvarts och ett par vanliga långa. Dock är båda i mjukismaterial och därför inget jag vill gå till jobbet i. Inte ännu i alla fall, senare i graviditeten är det väl oundvikligt, eller inte oundvikligt kanske men i alla fall vad man föredrar.. Jaja, inte vet jag, sådant som märks när den dagen kommer ;-P

Stressigt

I dag har jag larvigt mycket att göra på jobbet, varför kommer allt på en gång? Kommer inte hinna med allt i dag i alla fall, resten får göras under återstoden av veckan. Om ni undrar hur jag då hinner med att skriva en sväng här, kan jag tala om att jag väntar på några utskrifter för att kunna fortsätta arbeta, så en liten vers har jag allt tid med här :-D

I dag blir inte mycket att göra, ska jobba till 13, sedan sjukhuset och samtal där och så hem och pilla dator. Skall kopiera över alla bilder till DVD-skivor så att jag kan fixa i ordning på datorn.. Eller mja, Andy skall fixa.. Hähä.. Mitt lilla geni ;-)

Illamåendet kommer och går, dock har det blivit värre på sista tiden.. Trodde det var runt den här tiden i graviditeten som det skulle börja gå över, i stället har det bara blivit värre! Får börja med mina akupunkturarmband igen, de funkade ju riktigt bra!
Huvudvärken bev bättre sedan jag började med järntabletterna i alla fall, vilket är mycket skönt.
Nu ska ni inte tro att jag bara sitter och gnäller och tycker synd om mig själv, för jag tycker det är värt allt detta, till och med att kroppen är helt sabbad för all framtid (hormonbristningar på låren är inte tjusigt!!), dock anser jag inte att man skall skönmåla allt heller, jag säger bara som det är i mitt egna lilla diskussionsforum ;-P Sedan om ni inte tycker att det är skoj får ni väl vända er någon annanstans ;-) Hääh,, Nåväl.. Magen börjar i alla fall bli mer gravidformad, vilket är kul, ser inte lika oformligt stor ut som tidigare. Och snart är jag halvvägs igenom. Går in i vecka femton i morgon, vilket innebär att det bara är 5 veckor kvar tills halvlek! GÖTT!

Innuti min mage

Andy och jag var på ultraljud i tisdags, var riktigt kul!! Är ju i vecka fjorton nu så det är inte längre något embryo, utan ett riktigt litet foster, en bebis! Den levde loppan där inne och var riktigt envis, barnmorskan (eller vem det nu är som utför ultraljuden) hade världens problem med att mäta blåsan i nacken så hon kunde göra KUB-testet.
Den blev skitsur när hon tryckte ultraljudsmojängen hårt mot magen och började boxa mot det, såg jätteroligt ut!! :-D Hähä.
KUB-testet gick i alla fall bra, risken för störningar var mindre än en på 20 000, vilket känns som mer eller mindre obefintligt!

Och jaa, jag är redan stolt så jag svämmar över, och kommer därför här att visa er de bilder vi valde från ultraljudet:


Okej, syntes inte så väl vad det stod, men jag hade markerat hjärtat och kisseblåsan.. :-)

Nyare inlägg
RSS 2.0