Nu får det vara nog, för jag orkar inte mer. Sedan vecka 17 har jag kräkts flera gånger i veckan, nu är jag i vecka 30, i morgon går jag in i vecka 31, vilket innebär att jag kräkts i 14 veckor!! Detta är antagligen på grund av sur mage, den känns väldigt sur. Som en het boll av syra mellan halsen/svalget och magsäcken. Och så är det ju hostan också, som jag haft i snart fyra veckor, hostar så att jag kräks, vilket ofta får till följd att magen gör uppror och börjar kasta upp maginnehållet i kaskader.
Detta gör att jag får väldigt svårt att sova. Så fort jag rör på mig börjar magen avge sina sura syror längs med halsen. Mamma brukar alltid säga att jag skall städa toaletten när jag har svårt att sova, för det är så tråkigt så bara tanken på det. I går erfarade jag att detta var fel! Var nämligen så att både toalett och badkar var i akut behov av rengöring, efter att magen revolterat igen, så det fick jag sysselsätta mig med där, mitt i natten. Rent och fint blev det i alla fall. Luktade gott med av allt rengöringsmedel jag var tvungen att ha.. Hähä.. Dessutom var det gårdagens tvätt nummer två av toaletten, eftersom lunchen inte fick stanna kvar. Blev att tvätta lite toalett då med. Kan jag se det som en positiv bieffekt kanske? Stans mest vältvättade toalett? Nää, känns som det inte spelar så stor roll, jag vill bara sluta kräkas! Är så trött på det. Dessutom missar jag ibland jobb för att jag måste sällskapa med stolen.. Inte bra..

Nåväl, får väl kolla om det finns något att göra mot magstackarn, så den blir en smula bättre, är ju inte bra att den håller på på detta viset. Vore skönt att veta varför jag har dessa problemen med. Kanske gå till en magdoktor?

Nu är det endast två och en halv månader kvar innan barnet är beräknat att ploppa. Spännande men läskigt. Funderingarna kring förlossningen börjar på allvar att inta min hjärna nu, hur vill jag att min förlossning skall vara? Och vill jag tänka för mycket på den eller bara ta allt som det kommer? Har funderat en del på akupunktur men jag vet inte riktigt. Är en smula orolig för Profylax, särskilt efter att ha hört olika otrevliga saker om det.. Någon som har erfarenheter från förlossning och vill dela med sig med tips och råd?

Jag vet att det blivit rätt mycket gnällande i bloggen på sista tiden men jag måste bara få tala om hur det är ibland! Att vara gravid är inte alltid det roligaste, om man har en massa problem hela tiden. Som till exempel foglossning. Ibland (ofta på senare tid) kan jag varken stå eller sitta, absolut inte gå. Detta för att det gör så fruktansvärt ont i ryggen och går nedåt genom rumpan och benen. Har varit på ryggskola men jag tyckte inte det gav något av värde för att lätta på smärtorna. Det enda tycks vara att köpa ett band att sätta runt höfterna för att trycka ihop bäckenet något, vilket jag inte kan, eftersom jag inte klarar av att ha ett tryck över magen. (Har inte slutat kräkas, trots att jag är i åttonde.)
Hemma känner jag mig mer eller mindre handikappad, eftersom Andy får ta på sig att sköta disken och dammsugaren, då jag inte ens klarar sådana enkla saker, utan att få en molande, krävande värk. Ibland känns den nästan krampartad.

Så nu har jag gnällt av mig lite, har ju faktiskt en väldans tur som har min lilla Andy som hjälper mig utan att knussla och knorra. Snarare så att han brukar säga till mig att vila och inte flänga runt när jag har ont i ryggen, men man blir ju så fruktansvärt rastlös!! Nåväl, världens mest underbara pappa, det är vad bebisen kommer att få, som ni kanske märker ;-P

Var inne och kollade på familjeliv.se om jag äntligen kommit in 7:e kalendermånaden. Och det hade jag ju gjort men som ni kanske kommer ihåg brukar jag fuska och gå efter graviditetsmånaden, och den saden minsann att jag var i 8:e månaden!!! Kan ni förstå så fort tiden går!? Den bara tickar iväg och nu är jag alltså i åttonde månaden (ja, jag tänker minsann gå efter lunarmånaden, även om den är lite missvisande.) och har ynkliga två och en halv (typ) månader kvar. Hur lite tid är inte det då!? :-D

Hela dagarna nu för tiden ligger lillfisen i magen och rör sig, sparkar, snurrar runt(?) och lever loppan rent allmänt där inne. Skönt att veta att den lever i alla fall, men ibland är det lite jobbigt. Fast man ska väl inte klaga.. Längtar så otroligt mycket tills den dag den lilla tittar ut och hälsar på världen. Lite läskigt att ha den i magen, så mycket som kan hända känns det som, och då kommer det vara mitt fel. Man vet inte om man kommer få hälsa på pysen förrän den kommer ut och skriker där på förlossningen. Olidligt.

I dag kommer mor & far hem från Sicilien, där de varit på kurs i en vecka. Skönt! Måste ju medge att jag är en smula avis alltså. Har fått en massa sms från mamma under tiden, så jag vet att de inte har gjort maffian upprörd och blivit kidnappade eller något, det känns ju tryggt.
Hur som helst skall de välkomnas ordentligt, systeryster skall laga god fisksoppa och Andy och jag kommer förbi när jag slutat jobbet vid kl 18 och hjälper henne att göra fint, klockan 18.30 är det tänkt att mamma och pappa anländer hemmavid. Skall bli mysigt, liten familjemiddag. :-)

Jag går nu in i sista tredjedelen av min graviditet. Vilket innebär sista etappen. Fy sjutton så härligt! Större delen av väntan är över, nu är det bara ynka 13 veckor kvar till beräknad födelse. Jag är i vecka 28 (27+0), alltså snart vecka 30, som är mitt nästa mål av nedräkningen. Jag vet att de flesta tycker det är rätt trist med beskrivningar av graviditetens olika skeenden i de olika veckorna men jag vill lägga in sådana när jag uppnår något av mina delmål, vilket jag nu gjort! :-)

Bilderna blir lite dåliga men vet inte hur jag skall få dem bättre.. Nåväl, håll till godo. Är väl ändå bara jag som tycker det är roligt.. Hähä..

Så härligt det är när man ser dagarna bara försvinna på den där graviditetsuträknaren här brevid. I dag är det liksom vara 100 dagar kvar, vilket inte är speciellt mycket om man tänker att man är gravid i 280 dagar! Nästan två tredjedelar har gått av tiden och slutskedet närmar sig med stormsteg. Måste hinna hälsa på Andys mamma snart också, hon ville se bebismagen innan bebisen ploppar ut och det tycker jag att farmodern till barnet verkligen har all rätt till! :-) Dessutom var det så jättelänge sedan som jag träffade henne så vore ytterst roligt med ett litet återseende också.. Hihih.. Andys familj är helt underbar, så jag kan inte klaga precis på släkten jag skaffar bar ihop med.. Eller hur man nu skall uttrycka det. 

På söndag fyller min farmor 75 år, så blir att åka upp till Avesta i helgen och fira.. Skoj, skoj! :-) Var ett tag sedan jag träffade dem, typ i juli, ungefär en hel timme.. Innan det var det flera månader sedan sist, så skall bli skojigt att hälsa på! Skönt också att det bara blir över natten, för då kan jag lämna katterna hemma utan att behöva oroa mig eller styra med kattvakt eller så. Niiice..

Jag är med och tävlar i en tävling anordnad av Ett hus till oss! Brukar inte vara med i bloggtävlingar, har hänt en gång tidigare, men nu ville jag vara med.. Bebiskläder ju!

Jag är med och tävlar hos Elin – Ett hus till oss, om ett valfritt klädeplagg från LiandLo! Ta chansen och tävla du med!

Det jag ville ha som pris (för man får minsann välja själv!!) är en jättesöt liten body:

Kommer bli helt underbar till lilla bebisen om den skulle vinnas! :-) Muhahhaha

Nu är jag alltså i 7:e graviditetsmånaden. Dessutom har jag hittat en förklaring på detta med graviditets- och kalendermånad. Nämligen: en graviditetsmånad är alltid 28 dagar, vilket blir fyra veckor medan en kalendermånad är den vanliga månaden som är 28-31 dagar och alltså ibland 4,5 veckor lång. Därför brukar man utgå från kalendermånaden när man säger vilken månad man är i, men som den optimist jag är tycker jag att graviditets(lunar)månaden går minst lika bra. Det känns bättre att säga och jag vet ju att bebisen inte kommer tidigare för det. Men visst låter det väl fräsigt med sjunde månaden!? Shit pommes frittes! Jag ska snart ha barn, för hur lång tid det än är kvar, går tiden ruggigt fort, jag menar, i morgon är det fredag igen, har inte fattat var veckan tagit vägen, och de där futtiga tre och en halv månader som är kvar är i sig inte lång tid. Mycket som händer fram till dess och tiden kommer rusa fram.
I dag hoppas jag att Andy är hemma när bebisen är vaken också, så han kan få känna på sparkarna, som nu känns riktigt ordentligt. Han kom hem så sent i går så den hann somna och när den vaknade igen hade Andy somnat. Så tråkigt för honom om han måste vänta enda till söndag för att få känna när redan syster och mor min har känt.

I dag går jag in i vecka 25, alltså 25+0 (så egentligen går jag in i vecka 26, men påbörjar min färd genom vecka 25+x). Detta innebär att det är endast 15 veckor kvar till beräknad födsel, 15 ynka veckor kvar tills vi beräknas få snutta med vår lilla! Hur kort tid är inte det egentligen?! Ingen tid alls enligt min mening. Och går det för mig som för Spiderchick, som fick sin lille klutt fem veckor för tidigt, ja, då skulle det vara vara 10 veckor kvar! Wiihooo.. Nää, nu vill jag ju faktiskt ha min klutt när det är dags, även om jag är otålig som bara den! Så får snällt vänta i tre och en halv månader i stället för två och en halv, och hålla god min. Tiden går ju så fort så är ju snart där i alla fall! :-) Åååh, vad jag längtar! Föresten sparkar den så hårt nu så det syns utanpå, systeryster vart överlycklig i går när hon kände spark efter spark från magen min!

I går var jag en sväng och fikade med Mia. Var riktigt trevligt, inte träffats på år och dar, så skoj att göra det igen. Vi bestämde att vi skulle ses snart igen på en fika.. Roligt med att känna någon mer som är gravid och kommer få relativt nära och som dessutom bor i samma stad. Känner ingen mer här i Norrkan som skall ha barn runt december/januari.. Trevligt att ha någon som man kan gå barnvagnspromenader med och prata graviditetskrämpor och rädslor med. Ja, det var ju faktiskt inte det enda vi pratade om, utan mycket mer men det som var mest uppskattat och som vi återkom till gång på annan var graviditeten och pojkvännernas inställning och bidrag till lättare graviditet och så vidare. :-) Hur som haver var det mycket trevligt.

Bilden har jag norpat från hennes helgon.. Hähä.

Om bara tolv ynka dagar är det 100 dagar kvar! Sedan kommer nedräkningen gå dunderfort! Jag menar, endast tvåsiffrigt är ju fantstiskt! :-)
I alla fall håller jag räkningen ner till hundra, som första etappen, sedan blir det väl kanske 50 som nästa etapp, oich så håller man på så, så skall man se att man snart är där! Wiihoo-.

Blir att fika med Mia i dag också, skall bli trevligt. Hon ligger fyra veckor före mig i rgaviditeten och är beräknad till i början av december. Uuuh, så fuskigt! :-P Fast alla är ju i och för sig gravida i princip lika länge, så fuskigt är det väl egentligen inte. Däremot är det fuskigt med dem som inte märker att de är på tjocken förrän typ 6:e månaden! Tänk att ha en så yttepytte liten del kvar när man först upptäcker livet inom sig! Fast nackdelen då är förstås att man levt sitt oansvariga liv alldeles för länge och inte dragit ner på tempot fast man kanske borde ha gjort det. (Man har ju liksom inte vetat..) Så jag kanske skall vara nöjd, och sluta vara så förbålt otålig. En dag kommer jag att ligga där och krysta och skrika, så jag kan väl hålla mig tills dess, kommer ju inte vara gravid i all evighet!

Skulle flytta telefonabonemanget i dag med, men de var tvugna att ha en massa uppgifter om han som bodde där innan. Jag hade glömt bort vad han hette, så sa jag Johan eller något när det skulle varit Joel, så nu får jag inte fixa det förrän jag ringt hyresvärden. Dessutom kostar det över 500:- att flytta abonemanget!! Fy tusan! Allt är så förbaskat dyrt.. Vet inte om jag skall behålla det.. Kanske borde ta bort hemtelefonen över huvudtaget!? Är ju inte så att jag har någon vidare användning för den i alla fall, mer än att farmor och mormor kan ringa utan att det kostar skjortan, men har ju blivit rätt billigt att ringa till mobil nu.. Inte som förr med 5,50:-/min dagtid. Hähä, det var tider det.. ;-P

Var ju hos sjukgymnasten i går. Där fick jag minsann lära mig att jag visst har foglossning, min låga ålder till trots. Dock kan jag ju konstatera att de flesta som var där, om inte samtliga, var i min ålder och där omkring, så hur barnmorskan kunde få det till att jag skulle vara för ung förstår jag inte..
Vad man kan fråga sig är ju hur svårt det hade varit för barnmorskan att fråga var jag hade ont, och hur det kändes. I stället för att bara komma med ett blankt nej och anse det omöjligt att det handade om foglossning. Känns inte jättetryggt att ha en barnmorska som avvisar en på det sättet heller, tänk om hon nonchalerar något som visar sig vara jätteallvarligt längre fram? Tänk om hon, på grund av hennes förutbestämda meningar, är orsak till att vårt barn blir skadat? Okej, jag vet, ska inte ta i i överkant men man blir faktiskt en smula orolig.

Fick inbjudan till mamma/pappa grupp också. Andy är lite skeptisk till det hela och tycker det känns larvigt, men jag tycker vi skall gå. Även om det är en smula jobbigt. Två gånger á 3 timmar känns ju heller inget vidare. Men vad gör man inte för lillfisen? :-)

Tänkte att jag skulle lägga in lite info om hur det står till nu i graviditeten, texterna är tagna från familjeliv.se:

Mja, texten blev ju inte den bästa, hoppas ni kan hålla till godo.. Synd att det skall bli så där när man pillar lite..

I dag efter lunch blir det ett besök hos en sjukgymnast på BVC/MVC för att se om det går att göra något åt min förbaskade rygg. Är mäkta trött på att inte kunna ens diska utan att få ont i ryggen och behöva vila. Är lite nervös dock, brukar väl vara flera mammor på sådana där ställen och jag är ju lite si så där vad gäller okända människor.. Särskilt när det handlar om att tala om ens svagheter.
Barnmorskan sa i alla fall att hon som hade sjukgymnastiken/rygggrejen var bra på att veta exakt vad det var för fel, eftersom barnmorskan vägrade gå med på att det kunde röra sig om foglossning, eftersom jag är så ung. Men hallå! Jag vet massor i min ålder som fått det, så varför inte jag? Skulle jag haft så här ont i ryggen annars? Läkaren sa ju dessutom att mina järnvärden inte alls var speciellt låga, så din teori om det faller ju ganska platt! HUMPF!
Jag gillar inte när auktoritärer inte ens kan ta sig en funderare över saker utan direkt måste utesluta dem därför att "vad vet den där lilla flicksnärtan, här är det jag som kan". Frustrerande!

De gjorde ju ett specialistultraljud i går. Detta för att se att bebisen inte tagit någon skada av de mediciner jag åt innan jag visste att jag var gravid. Hon kunde inte hitta något som verkade fel, och hon sa att 60% av de vanligaste hjärtsjukdomarna kunde man utesluta genom att göra ultraljud. :-) Så skönt att allt verkar stå rätt till där inne med vår älskade lilla knodd. Jo då, för älskar den det gör vi minsann båda två! Andy i går kväll "Men jag vill hålla om min bebis ju" när jag låg på mage så han inte kom åt.. Så sött :-D
Dock sa hon att mina järnvärden inte alls var särskilt låga för att vara så långt i graviditeten, vilket barnmorskan hade sagt och ojat för. Jobbigt när de ger olika besked! Men jag äter ju i alla fall de där järntabletterna. Dock fick jag ingen folsyra, och jag vet inte riktigt, men jag talade ju om för henne att jag fick det på recept innan jag blev gravid, så vad har det för betydelse om det bara är i början man behöver tillskott av det? Om jag själv har brist? Äh, bah.. Sjukvården är väl inte något man förstår sig på alla gånger. Fick i alla fall se vår lilla skrutt.

Och så kan jag tala om att det vi trodde var bevis för en liten pojke antagligen var navelsträngen. För jag såg samma grej på detta ultraljud, bara det att nu talade hon om vad det var för något! Så, back to ovissheten igen. Men det är spännande, och vi kommer ju älska den lika högt vad det än blir, så vad spelar det för roll egentligen? Bara jag som är larvigt nyfiken!! ;-P

I måndags var jag ju hos barnmorskan. Besöket gick bra men var lite kort. Trodde jag skulle komma för sent så skyndade mig mer än jag orkade på cykeln och kom fram pecis när jag skulle vara där. Hade inte behövt synda mig då hon var tjugo minuter sen! -mummelmutter arrgghhh- Vi lyssnade på hjärtat men han knappt fatta vad det var innan hon tog bort den där grejen man lyssnar med. Så mätte hon magen och den var exakt på linjen enligt den där kurvan man går efter ;-P Dock hade jag alldeles för lågt järnvärde, så hon sa att jag var tvungen att börja med järntabletter; Niferex. Humf.. Dessutom kunde många av mina ryggproblem bero på järnbristen, men hon bokade ändå in en tid till sjukgymnasten på tisdag nästa vecka, så att jag får veta vad det är för något och vad jag kan göra mot det..

Tråkigt nog kunde inte Andy följa med, men jag tror inte det var något speciellt han missade, mer än hjärtljuden och de fick jag ju knappt lyssna på, så han gick inte miste om något, mig veterligen i alla fall. I dag blir det dags för ultraljud igen, vet inte varför men jag tackar inte nej till att se bebisen en gång till. Andy hade missuppfattat tiden och trodde det var nästa vecka, så han har inte tagit ledigt, dock slutar han ändå tidigare i dag, så kanske hinner han ändå följa med. Vi får hoppas på det. Annars har jag lovat att köpa en bild så han i alla fall får njuta av att se vår bebis! :-)

Föresten kan jag tala om att vår lilla skitunge sparkas en himla massa, nu börjar det till och med göra lite ont (ganska mycket ont) när den sparkas på kissblåsan (vilket tycks vara favoritstället att sparka på), förut var det bara lite obehagligt när den satte igång att terrorisera blåsan, men nu gör det ta mig tusan ont! Men eftersom det börjar kännas så mycket för mig, borde det inte vara långt kvar tills man kan känna ordentligt utanpå också! Eller?

I dag förstår ni, skall jag till barnmorskan för kontroll eller vad det nu är. Får man lyssna på hjärtat? Vi vet inte än om Andy kan bli med, även om han vill, eftersom han inte jobbat så länge på det stället han är på. Dessutom blev det lite sent påtänkt, eller jag pratade om det för länge sedan men då visste jag inte att man antagligen fick lyssna på hjärtat, trodde typ bara att det var att kolla mina värden och annat som är tråkigt för Andy att följa med på.
Okej, det där låter lite fel, men jag menar inget illa med det, men det känns ganska onödigt för Andy att följa med om de skall kolla så jag inte har diabetes eller så..

På tal om diabetes så ringde en tant från TryggHansa nyss och frågade om vi ville ha en försäkringsgenomgång, jag visste inte riktigt så hon skulle ringa tillbaka i oktober. Hmm, känns lite övernitiskt att ha en genomgång av olika försäkringar, dessutom så vet man väl redan att det bara handlar om ett säljmöte där de vill sälja på oss fler försäkringar genom dem. Allt bara för att vi skickade in en ansökan om havandeskapsförsäkring. Dessutom påminde hon mig om att jag måste adressändra snarast, flyttar ju i morgon! :-D Woohoo!!!

Glömde tala om att jag gjorde ett blodtryckstest i måndags och jag hade 110/70 så alldeles normalt med andra ord. Näsblodet hade nog någon annan orsak, däremot oroades, som sagt, min samtalsterapeut av det.. Men nåväl.. Kommer ju träffa en läkare i nästa vecka.. Ska skicka in papper om graviditetsförsäkring i dag också! Bra grejer det där! För övrigt går jag i dag in i vecka 22+0! tänk, bara åtta ynka veckor tills jag kan säga 30+0!! :-D Hähä.. Guuud, vad jag längtar!! Men tiden går läskigt fort (hoppas den stannar upp lite efter nedkomsten) så lär inte ta allt för lång tid.. Nyss var det ju faktiskt hela två månader kvar till flytten, men nu helt plötsligt är det inte ens en vecka kvar! Och vad har hänt med tiden där emellan!? I do not know!

Nu är jag då alltså i sjätte graviditets månaden. Härligt må jag säga! Dock är jag bara i femte kalendermånaden. Förstår inte riktigt hur man räknar på det där men jaja,. Att få tänka att jag är i sjätte månaden gör mig gott, så jag får väl nöja mig med det och ovissheten kvarstå.. Nästa vecka är det dags för vad jag antar är sista ultraljudet i den långa raden ultraljud samt möte med barnmorskan. Spännande att se vad som skall hända där.. Vet inte heller om det är meningen att Andy skall vara med, någon som vet? Är det något för honom att vara med på eller är det bara mätningar av mina värden?

Enligt min samtalsterapeut bör jag även tala med läkaren som gör ultraljudet om min folsyrabrist jag hade innan graviditeten samt järnupptagningsförmågan när man har denna brist, detta med anledning av att min receptbelagda folsyra tagit slut och man under graviditeten redan som det är skall äta extra folsyra. Hade tänk lägga upp ett jättegott recept också men jag tror jag sparar det till i morgon efter visningen. I dag har vi, på tal om den, tvättat fläkten och torkat golven också. Så duktiga har vi minsann varit, Andy och jag! :-) Dock har jag packat en himla massa kartonger, typ tio stycken, så hela vardagsrummet är fullt av dem men de som kollar på lägenheten har en liten gång som jag gjort så de kan gå runt om det skulle vara till besvär! Muhahahhaa.. Är ju inte mitt fel att visningen skulle vara så nära det datum jag flyttar, hyresvärden var faktiskt underrättad om att jag skulle flytta den 1:e, har han då inte lagt ut lägenheten tidigare får han gott skylla sig själv, är inte mitt ansvar, även om jag lätt gör det till det.. Näpp, nu skall jag umgås med finaste älskade Andy ;-) God natt!